What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 14 juni 2017

THE UNDERTAKER (1988) USA, 83 minuter. Regi: Franco Steffanino (A.k.a.William James Kennedy, Richard E. Brooks, Steve Bono & Frank Avianca)



Ett värdigt avslut...

Någon skämdes över bandets identitet? Lätt att förstå. Undra om de namngivna stackarna här har nåt med det pixlade spektaklet att göra.

Affärerna börjar gå knackigt för den depraverade begravningsentreprenören
Roscoe (Joe Spinell) så han bestämmer sig för att börja mörda folk för att boosta verksamheten.

Under tiden trimmar tjejerna sina kroppar.

Detta ska vara ert favorit-psycho Joe Spinells sista film även om filmen "Rapid Fire" kom ut efter denna. Enligt uppgift ska han ha tjatat till sig huvudrollen men när man ser slutresultatet kan man undra var Spinells entusiasm kom från. Filmen är en total flygkrasch till produktion och det hjälpte väl knappast att Spinell var så full att han sluddrade fram vissa repliker. Någonting (eller precis allting!) måste ha gått fruktansvärt fel då den här våfflan ser ut som en ofärdig skolproduktion.

Sen blir det ett nedslag i omklädningsrummet.

Det blir dock riktigt kul med alla WTF-ögonblick och man inleder med en riktig höjdare. Under förtexten får vi njuta av något ultramediokert metal-band som dessutom är i bild fast med mosaikeffekt på. Dessa bilder korsklipps med spandexklädda brudar som tränar aerobics - alldeles för länge (Nåja, inte för oss kanske). Det riktigt skojiga är att metal-bandets sångerska är fruktansvärt usel och att ha hennes ylande över studsande spandexstjärtar är inget annat än komiskt. Efter det fortsätter det i samma märkliga stil med omotiverade klipp, recyclande av samma klipp och märkligt (ibland märkbart alkoholpåverkat) beteende framför kameran.

Joe Spinell filosoferar i kylrummet.

Det är bortom allt tvivel att produktionen havererat och att man försökt rädda upp dyngan och klippa ihop en film. Ett "genidrag" var att låta huvudkaraktären snöa in på filmen "The Corpse Vanishes" med Bela Lugosi, så han sitter alltså och kollar på denna film vilket vi tittare också får ta del av då denna råkar vara public domain och saknar copyright-skydd. Detta var bara ett av många utfyllnadstrick man begagnade sig av. Det verkar som om Joe Spinell varit för full under vissa scener så då har man helt sonika bara filmat ett par händer med vita handskar som då föreställer den mördande begravningsentreprenören. Ha ha, rena rama Lugosi-hyllningen, apropå dennes metamedverkan i filmen.

Den härliga 42nd Street!

Frågan är om "regissören", d v s de fyra produktionsmedlemmarna som tydligen turades om om uppgiften, inte också var full/a då klippningen ibland ter sig vara resultatet av interna skämt. T ex hör vi ofta huvudkaraktären, i en voiceover, muttra "Moron" till folk för komisk effekt. Vidare klipper man helt omotiverat in huvudkaraktärens psycho-skratt på några ställen och slutet med en 80-talsversion av face swap-appen är ju tramsigare än 23 kubikmeter lök. Superlökigt blir det även under de obligatoriska stalker-sekvenserna där man givetvis måste lägga på psycho-flåsande. Det är bara det att flåsandet låter mer irriterat än upphetsat. D v s helt i linje med allt annat skådespel i filmen. 😊

En moviebox! Hanteras varsamt med silkeshandskar.

Nu ska den här versionen egentligen vara en omklippt sådan med titeln "Death Merchant" så man blir ju bra nyfiken på den beryktade originalversionen. Vi får anta att alla märkliga inklipps- och utfyllnadssekvenser inte finns med där och då kan man undra vad man har för alternativ historia. Förr eller senare blir vi väl varse och därmed ni med.

BETYG: 5/7 Vi balanserade länge på en fyra men vad fan, det här är ju så komiskt asdåligt så vi känner oss generösa med betyget.

Er favoritungrare dyker upp, hela tiden.

You're welcome, nylonfetischister!

Jack gör entré...

...och även gamle Boris. Ja ja, okej. "The Terror" är public domain ja.

I bästa fejk-Lugosi-stil.

"Puss på dig lilla liket."

Det anrika universitetet! Vad undervisar man i där?

Aha, okej.

Och tjejerna kämpar på i gymmet.

Under tiden chillar Joe med lite bubbel och en tagg i sin dungeon.

Rape?

Nej! Ett klassiskt rape-fail.

Filmvärldens svettigaste polis.

Han...perspirerar.

Psycho-skratt: Varsågoda.

Han är...galen!

Han är ledsen.

WTMF!?!?!

Fräsch trailer med tillagda specialeffekter!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar