KUNG FU ELLIOT (2014) Kanada, 87 minuter. Regi: Matthew Bauckman & Jaret Belliveau.

Kung Fake

Fail redan i inledningen när man har en T-shirt med en ärketönt.

Eftersom avsaknaden av tvättäkta actionhjältar är för stor i Kanada utser sig Elliot till nationens första blivande kung fu-stjärna. Till sin hjälp har han en motvillig flickvän, inte alltför talangfulla kamrater och inspelningsutrustning som skulle få en DV-kameraägare känna sig professionell.

Konstigt att man inte använde denna kamera-setup någon annanstans under inspelningarna utan körde på ännu amatörmässigare prylar. Dök denna upp av misstag?

Det här ska alltså föreställa en dokumentär och det är nog lika trovärdigt som att politiker gör sitt yttersta för allmänheten. Det känns som en uppenbar mockumentär när den ena märkliga karaktären efter den andra dyker upp och särskilt när man observerar "subjektens" relation till "dokumentärfilmarna". Nej, sådant här har man sett många gånger och då särskilt i dåligt manusskrivna reality-serier.

Linda har en väldigt duktig slits på sin klänning.

Detta gör att man känner sig en smula besviken när man trots allt hade hoppats på en äkta kalkonhistoria, för som ni vet överträffar verkligheten alltid dikten. Visst är det lite smålustigt på sina ställen men utan verklighetsförankring är detta som vilken utdragen sketch som helst. Skådisarna gör ett schyst jobb men det hela brister på regi- och manusnivå. Trots detta verkar ändå folk köpa att detta skulle vara en äkta dokumentär. Kul för dem...

BETYG: 3/7 Hyfsat trots att detta är en uppenbar fejkdokumentär*.

Elliot i PR-tagen. Behövs egentligen inte med en sån filmtitel som syns på postern.

Stark scen ur "They Killed my Cat".

Svullo är inte död! Han lever och gör C-film i Nova Scotia.

Something for the ladies.

Filmmusik av rang skapas.

Märkligt filmisk rekonstruktions-flashback.

Ta alltid vara på locations!

Something for the boys.

Elliot tar ett fast karategrepp på den yppiga damen.

En annan vinkel för er som vill studera karatetekniken närmare.

Det spårar ur...

Trailer

Sug på den Morricone!

En av regissörerna sitter och ljuger så tänderna gulnar.

*Notera att vi gör en distinkt skillnad på fejkdokumentär och mockumentär där i det förstnämnda fallet man verkligen vill lura publiken att tro att det är äkta vara.

EDIT: Efter ett kort samtal med en av regissörerna vidhåller denne att allt är helt äkta. Han tackar för att vi tror han är så duktig manusförfattare som skulle kunna komma på allt detta. När vi frågar om han hört något från Elliot och om de fått någon feedback av honom rörande dokumentären får vi inget svar...