What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 2 september 2014

RESERVOIR CATS (1968) USA, 45 minuter. Regi: Gary Graver.



A.k.a. "The Kill"...

Smakfull inledning. Var det här man fick ursäkten att använda nya casha-in-namnet på 
filmen?

En kvinna (Antoinette Maynard) blir kidnappad och våldtagen av ett gäng heroinsmugglare och
går sedan till en privatdetektiv (Walt Phillips) för att få hjälp. Privatdeckaren åtar sig
fallet men stöter på hinder av både våldsam och sexig karaktär.

Den smakfulla inledningen följs av en brutal kvinnomisshandel. Ja, så brutal att kvinnan 
lyckas skrika med två olika röster samtidigt...

Udda Film-redaktionen behövde en välspelad och sexig brottshistoria att förströ sig med så
valet föll på denna rulle vars stora dragplåster är Uschi Digart och henne uppskattar vi
verkligen för hennes *host* utmärkta skådespeleri *host host*.

Gangstrarna gillar uppenbarligen film. Man gillar även att välta staplarna av 
filmrullar.

Vi anade inte att vi skulle slängas in i en trött komedi med karaktären av en klippt
porrfilm. Det senare kändes väl knappast som någon överraskning men vi började ana att man
skojat till det med filmen när ljudeffekterna antog allt löjligare form. Tag i beräkning
att många filmer misslyckas kapitalt med sitt uppsåt och därmed blir kalkonobjekt i och med
sina skrattretande försök och detta trodde vi var fallet med denna, så att våldtäktsoffret
hade svårt att hålla sig för skratt samt att de pålagda skriken kändes helt felsynkade och
felmotiverade kändes ju inte konstigt alls. Vår kvalificerade gissning är att man från
början misslyckats med det mesta och då bestämt sig för att låta pajigheten ta över. Ett
utmärkt exempel på detta är en scen i ett grustag som är brutalt felexponerat och man då
skylt över detta med voiceovern som förklarar att det är "smog" och "It was a purple
nightmare of confusion".

En otroligt passionerad våldtäkt inleds.

Den korta längden på filmen räddar den då man inte hade orkat med dyngan i någon längre
form men i detta tidsformat fungerar den hyfsat och man kan le åt tramset. Uschi Digart
dyker inte upp förrän i filmens sista fjärdedel och medverkar då i en helt omotiverad scen
där hon får visa upp sina sköna behag. Top notch!

BETYG: 4/7 Vi är generösa med betyget idag då detta är ultradynga. En extrapoäng är bara
för fröken Digarts medverkan.

Äcklet avfyrar ett högklassigt rape face innan hans orgasm ackompanjeras av ljudeffekten 
av en valross eller nåt dylikt.

Han är privatdeckare. Det ser man på hatten.

Elvis och Svenne Hedlunds oäkta son dyker upp för att städa kontoret.

Ett svettigt jobb till synes.

Så kallad turkisk exponering.*

Det är säkert. Jobbar du på ett call center kommer du efterhand hamna i denna position. 
Yrket är fullt av bonusar!

Kameramannen felexponerade grovt på Uschi. Vi klandrar honom** inte.

Garderoben till producenten: "Det var A-kupa miss Digart hade va?"

SISTA tredjedelen av filmen. Ja vi vet. Men vadå, Uschi är ju med här.

*Ånej! Försök inte. Udda Film myntar inte ord och fraser ur rasistisk synvinkel utan här
refererar vi till det klassiskt turkiska filmhantverk vi tagit del av.
**Jaså? Feministerna ville hugga på detta antagande? Kolla eftertexterna för verifikation
av kameraMANNENS kön.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar