What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 30 juli 2012

GROUP MADNESS: THE MAKING OF YELLOW BEARD (1983) Storbritannien, 45 minuter. Regi: Michael Mileham & Phillip Schuman.



Humor-allstar-sammankomst?

Cheech & Chong äter nåt som kanske inte innehåller hasch.

Två dokumentärfilmare släpps lös på inspelningen av komedin "Yellow Beard" som samlat ihop komiker som: Delar av Monty Python-gänget, Cheech & Chong och folk från Mel Brooks filmer. Låt vansinnet börja!

John Cleese i punkiga brillor.

Vansinnigt? Snarare mossigt. Den här "dokumentären" är inte mycket mer än ett behind the scenes-reportage där skådespelarna fångas i ett kort ögonblick där de kan fyra av en oneliner eller apa sig på annat sätt framför kameran. I undantagsfall säger de tillfrågade något vettigt om filmen de håller på att spela in. Detta kan säkert tyckas vara asroligt om man är ett stort fan av de inblandade men det är inte Udda Film-redaktionen. En del av dem har gjort en del roliga grejer genom åren men det här dokumentet känns som något för purister och fanatiker.

BETYG: 2/7 Inte speciellt roligt eller informativt men ändå småintressant att se alla dessa komiklegender sammanbuntade på en plats.

Marty Feldman tokar till det. Hmm, om man tar Richard Geres fejs och Feldmans ögon får man alltså Rick Springfield!

David Bowie har gjort bättre grejer än detta.

Här har ni nästan halva filmen.



lördag 28 juli 2012

AMERICAN STAG (2006) USA, 67 minuter. Regi: Benjamin Meade.



Projektorporr

Melvin Van Peebles är inte så imponerad av porr. Han växte ju upp i Southside Chicago där man kunde se folk kopulera på riktigt!

"American Stag" förklarar fenomenet "stag film" och tar oss med på en historisk färd i denna porrfilmens begynnelse. Som namnet antyder koncentrerar man sig på den amerikanska varianten.

En räv med sina projektorer.

Man har i den här filmen använt den typiska formeln med att varva klipp från de gamla p-rullarna med talking heads-intervjuer. För att detta uttjatade koncept ska fungera måste man noga avväga vad dessa talking heads säger och förstås vilka de är samt framför allt se till att filmklippen verkligen kryddar upp det hela. Detta har man inte lyckats med helt här. Det är väl rätt kul att höra anekdoter och kommentarer från sådana som Adam Carolla, Tommy Chong och Melvin Van Peebles och ibland lyckat när man ställer kvinnliga och manliga filmteoretiker mot varandra, men även om det är lite småkul att en sådan som Rupert Jee* dyker upp känns det väldigt B och irrelevant. Vissa av "experterna" känns även de ganska irrelevanta och påminner mest om sådana där töntar som av någon anledning har tagit säg rätten att veta "allt" om kändisar i någon sliskig E!-dokumentär.

Handlade dokumentären om gräs?

Vidare har man gjort riktigt horribla val när man lagt på musiken till de gamla stumfilmsrullarna. Ibland uppnår man rena kontrapunktiska effekter då musiken antyder ångest och stress. Det kan knappast vara tanken utan snarare saknas någon tanke. Dessutom blir det väldigt segt med alla dessa gamla snuskklipp som rullar ända tills det ska hettas till. Just det, man kliver aldrig över porr-gränsen i den här dokumentären utan stannar vid full frontal nudity istället. Zzzz... Med allt detta gnäll avklarat är det ju ändå ett rätt skojigt ämne och det är lite småmysigt att höra oldtimers berätta om hur det var back in the day. Vissa delar av Udda Film-redaktionen är ju så gammal att man faktiskt har egna erfarenheter av att gräva fram någon super8-rulle ur någon förälders garderob för att fnittra åt vuxenlekarna samtidigt som man lyssnade till projektorns smattrande.

BETYG: 3/7 Inte helt hundra avvägt med materialval och behandling av detta men en en rätt underhållande historisk resa.

Tydligen är regissören en Letterman-fan.

Fräschon med buttericksattiraljer på sig.

"Gosh golly! Den där bananen ser asgod ut."

Påstådda Barbara Streisand i "It's Personal" från 1965. Det är ju onekligen likt.

Marilyn?

Män med mustasch ÄLSKAR meloner.

Trailer

*Deli-ägare i New York som ofta figurerat i "The Late Show with David Letterman".


torsdag 26 juli 2012

INFERNO (1980) Italien, 106 minuter. Regi: Dario Argento.



De där uschliga Tre Mödrarna igen...

Mystisk dam och fet katt.

Rose (Irene Miracle) bor i ett mystiskt gammalt hyreshus och när hon köper en bok skriven av arkitekten Varelli i antikhandeln bredvid blir hon varse om häxorna vid namn De Tre Mödrarna. Hon misstänker snabbt att huset hon bor i är en av häxornas hemvist och denna nya kunskap försätter henne i omedelbar fara. Skrämd kontaktar hon sin bror Mark (Leigh McCloskey) som studerar i Rom och denne beger sig till New York för att hjälpa sin syster.

Piazza Mincio blev genast ännu snyggare när Mario Bava trollade med sitt ljus.

Denna klassiker hade legat länge i Udda Films arkiv och samlat damm utan att bli sedd. Märkligt kan tyckas då alla filmkonnässörer med självaktning borde tagit sig igenom de flesta av Argentos verk för länge sedan. Förklaringen blir uppenbar när man börjar titta på filmen. Som vanligt är det ett väldigt vackert hantverk med underbar scenografi och fantastiskt ljus. Nyligen nämndes här på Udda Film att endast Maria Bava och Dario Argento kommer undan med detta färgade ljus (http://uddafilm.blogspot.se/2012/07/werewolf-in-womens-prison-2006-usa-85.html) som så ofta missbrukas i skräckfilmer och den här filmen hamrar verkligen hem den poängen. Bava medverkar faktiskt i den här produktionen och omnämns som ansvarig för visuella effekter men hade tydligen betydligt större ansvar än så då han ofta hoppade in för en hepatitsjuk Argento och givetvis är Bava dirigenten bakom ljussättningen här. Hans ljussättning kan jämföras med Morricones musik - genialisk! Nej, Ennio Morricone ligger för en gångs skull inte bakom musiken utan den har Keith Emerson gjort i samma progressiva anda som Argento-bekantingarna Goblin. Nåja, tillbaka till poängen. Med risk för att korsfästas av Argento-puritaner hävdar Udda Film att Argentos övernaturliga filmer helt enkelt blir jäkligt långtråkiga i sitt irrande i lönngångar och märkligheter. Filmerna tenderar att hoppa mellan löjligt trams i manusväg och ren filmpoesi vad gäller bildspråket. Visst kan man uppskatta det underbara hantverket men utan en fängslande handling eller medryckande stämningar blir det inget annat än trist.

Porrigt ljus på bibban. Aaooo those naughty librarians!

Udda Film rekommenderar ändå en titt på den här filmen för en lektion i ljussättning och scenografi. För blodhunden finns det även en del skojiga mord och alla katthatare lär även få sitt lystmäte. Redaktionen överväger dock att plocka in några praktikanter för att gå igenom all hatmejl när betyget endast blir:

BETYG: 2/7 Att man får cinegasm av hantverket hjälper ju inte när storyn tråkar ut en totalt.

Vintage Bava-krypta.

Ouch.

En säck full av kissekatter.

 ...en säck full av kissekatter...

Strategiskt ställe för en korvmoj.

Den allsmäktiga kökskniven!

Hyresbostäder AB har fräschat upp sina källarutrymmen.

Trailer


tisdag 24 juli 2012

TORCHED (2004) Kanada, 44 minuter. Regi: Ryan Nicholson.



Ett annorlunda blåsjobb

Är man trött efter jobbet kvicknar man nog till av en liten våldtäkt.

Den unga sköterskan Deanna (Michelle Boback) blir på väg hem våldtagen av en maskerad man och inte nog med det. När hon slutligen lyckas somna hemma i soffan dyker en maskerad man upp i hennes lägenhet och attackerar henne. Med hjälp av en elpistol lyckas hon övermanna inkräktaren och håller honom sedan gisslan och framför allt ansvarig för vad hon råkat ut för. Hon förbereder sig för en gruvlig hämnd.

Deanna råkar ha Dave Grohl som granne.

Udda Film återbesöker temat lärofilm då även detta, likt "Debbie Does Damnation" http://uddafilm.blogspot.se/2012/07/debbie-does-damnation-1999-usa-50.html var för Eric Brummer, fungerade som ett litet skolningsprojekt för regissören Ryan Nicholson. Detta var Nicholsons första större seriösa filmprojekt och man spenderade fyra dagar att filma denna rulle. Skådespeleriet är förvånansvärt okej för att vara på denna nivå och specialeffekterna är riktigt imponerade i sin makaberhet. Kanske inte så konstigt då Nicholson kommer från just en makeup FX-bakgrund. Däremot är manuset kasst och den tunna handlingen leder fram till ett väldigt antiklimaktiskt slut. Man förväntar sig faktiskt en bättre twist och mer av ett crescendo än denna slaklem till slut. Det känns även ganska tradigt med denna eviga skitdödsmetall som alltid måste dyka upp i goreiga lågbudgetrullar. Så förutom de brutala gore-effekterna och fröken Bobacks sköna underkropp är detta en ganska ointressant film.

BETYG: 2/7 Ganska trist film om man inte blir fullkomligt överförtjust över den ovanligt brutala goren förstås.

Har den gode doktorn läppstift?

Är det apelsinjuice i den där behållaren?

"Torched" hette filmen ja...

Deanna utför lite sexig tortyr.

Jo jag vet Deanna, jag spyr också på händigt hemmafixande.

Vad tänker du göra med den där cirkelsågen Deanna?

Påminner om omslaget på en gammal skräckklassiker. Gissa vilken och få en virtuell puss!

Här hittar ni hela jäkla filmen! Öhh..dubbad till ryska.


söndag 22 juli 2012

WEREWOLF IN A WOMEN'S PRISON (2006) USA, 85 minuter. Regi: Jeff Leroy.



Buttericksmonster in a kalkonfilm...

Fängelsedirektören och hans sexiga högra hand välkomnar Sarah till anstalten.

Sarah (Victoria de Mare) campar med sin pojkvän i den mexikanska djungeln när plötsligt en varulv går till attack och dödar pojkvännen. Sarah skadas lindrigt och tuppar av men när hon vaknar befinner hon sig fjättrad i ett korrupt kvinnofängelse för mentalsjuka anklagad för mordet på pojkvännen. Naturligtvis tror ingen på hennes historia om en varulv men fullmånen närmar sig och Sarah visar redan prov på mystiska krafter...

 Man får bjuda på bäret om man vill ha cigg.

Ja jösses... Tydligen frodas Herschell Gordon Lewis (som alldeles nyligen var på tapeten här på Udda Film http://uddafilm.blogspot.se/2012/07/herschell-gordon-lewis-godfather-of.html) anda när det gäller ultra-cheesiga superlågbudgetfilmer. Den här rullen känns ännu billigare och mer kalkonartad än det mesta som Lewis lyckades mångla ut. Tonen sätts omedelbart i inledningsbilden med en konstruerad naturbild där två otroligt dåligt inklippta vattenfall flankerar ett litet berg. Sedan rullar det bara på med buttericksvarulv, färgat ljus (som endast Maria Bava och till viss del Dario Argento kommer undan med), kalkon-fx, usel CGI, skrattretande skådespeleri, amatörsoundtrack m m.

Ingen obligatorisk duschscen dock en hederlig catfight.

Leroy har tydligen en fäbless för varulvar och tyckte det var en bra idé att placera sådana i en annan favoritgenre, nämligen WIP-filmer. Den senare genren är ju utsökt med all den sleaze den bjuder på och detta har Leroy tagit hyfsat vara på. Visst har vi en sadistisk och lesbisk (okej då: bisexuell) fångvaktarchef, lättklädda fångar som leverar sexuella tjänster för ett paket cigg eller bara för att det är skönt och förstås fångvakter som utnyttjar detta faktum. Tyvärr är den i särklass sleazigaste scenen totalstulen från italienska "Caged Women" från 1991. -SPOILER ALERT- Nämligen när Sarah och hennes cellkamrat Rachel (Eva Derrek) bestraffas genom att föras ut i öknen där de får sitta i den stekheta solen med en skål vatten bredvid sig utom räckhåll. För att överleva börjar de slicka svetten på varandras kroppar.

"Törstig...sååå törstig!"

Märkligt nog blir det inte en total nakenfest, trots att stortuttsmodellen Yurizan Beltrán tar ett brejk från sexindustrin för att göra "skräck". Behöver det poängteras att hennes skådespel är undermåligt? Hon medverkar dock i en lebbscen men behåller de "reglementsenliga" minitrorosna på. Tydligen räknar man med att all gore ska uppväga bristen på full frontal nudity och visst är det mycket blod som flyter och kroppsdelar som flyger men jistanes vad dåligt gjort det är! Effektavdelningen tyckte tydligen det var en bra idé att använda mycket sådant där trassel man har när man mekar med bilar (sorry, redaktionen kan inget om motorer och vet följaktligen inte vad det heter) som substitut för söndertrasat kött. Jomenvisst... Nåja, den här soppan är ändå rätt underhållande i sin uselhet även om små vidriga element av "humor" även smugit sig in så visst - check it out.

BETYG: 3/7 Superkalkon där sleaze-elementen är den stora behållningen. Annars känns det mest som roliga timmen för vuxna.

Klatschig skylt!

Yurizan Beltrán "skådespelar".

Tag en del buttericks, ett par nypor anabola samt garnera med ett par lysdioder. Voila! En varulv i ett kvinnofängelse.

Yurizan har trasslat till det för sig. (Vilken muskel hon har på vänsterarmen..eller?)

Fångvaktardrottning i adekvat klädsel. Tyvärr blir det inte mer än så med sköna Jackeline Olivier.

Comic relief *spyr en skvätt i munnen*

Makalösa effekter!

Trailer


fredag 20 juli 2012

BORN FROM PAIN (2007) Frankrike, 32 minuter. Regi: Nicoals Blot & Alexandre Macquart-Moulin.



Franska märkligheter

Monika gnor...

Monika (Marie Garrel Weiss) överlever ett dödligt familjedrama och flyr in i en värld av prostitution. Hon vill trots sin trasiga och våldsamma bakgrund ändå ha ett eget barn och kanske kan hennes kunder hjälpa henne med detta?

...och gnor...

Vad som börjar som en stilmässigt ganska snygg och intressant kortfilm glider snart in i en räcka av långtråkiga märkligheter och symbolik. -SPOILER ALERT- Om nu Monika så gärna vill bli på smällen varför samlar hon då på sig ett tjog spermafyllda kondomer som hon först fryser ner och sedan tinar upp i en skål för att vidare inseminera sig själv med en jättedildo? Hade det inte varit lättare att köra den naturliga vägen? Givetvis blir det mer effektfullt på detta sätt om än fullkomligt obegripligt. Denna spermakompott ger sedan resultat nio månader senare och genast placeras bebisen i ett kalt rum med endast en TV som sällskap medan modern fortsätter sitt horeri. 16 år passerar och bebisen har blivit en ung kvinna som fortfarande sitter klistrad - och naken - framför TV:n. I och med hennes nakenhet ser vi även att hon har en liten penis. Öhh...jaha? Förutom allt våld hon ser på TV:n finner hon även kärleken där. Hon gör sig "fin" för mannen i TV-rutan varpå modern anklagar henne för att se ut som en - wait for it - hora. I vilket fall älskar hon ändå med TV:n genom att hitta någon slags kabel att köra upp i hugget. Efteråt dras hon in i TV:n, hamnar i en verklighet och föder på trottoaren en...revolver! efteråt stapplar hon ut på gatan, kommer till en korsning där folk tittar märkligt på henne och tittar sedan slutligen in i kameran. FINE. THE END. SLUT. Redaktionen öppnar härmed forumet för tolkning. Här på Udda Film har vi en vinkel: Våld föder våld = galenskap föder galenskap.

BETYG: 1/7 Obegriplig och därmed tråkig. Stilpoäng för hantverket med väldigt snyggt kameraarbete.

...och gnor.

Lön för mödan.

Hemläxa?

TV är världens bästa barnvakt!

16 år senare.

Aha, emo.

Happiness is a warm gun.

Teaser.
Snyggt f ö att Blogger förgör alla möjligheter att embedda allt som inte finns på YouTube. It's the evil Google empire folks! (Men det är ju gratis...)