What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 31 december 2011

ROBOT HOLOCAUST (1986) Italien/USA, 78 minuter. Regi: Tim Kincaid.



Kalkon holocaust

The future! Där vi kommer att klä oss som i "Staying Alive".

Gott nytt år önskar Udda Film-redaktionen med en stinkande framtidsvision där onda robotar har tagit över världen. Håll till godo.

Yep tyvärr, comic relief i form av en fjollig robot.

Efter ett robotuppror har samhället slagits i spillror och det som är kvar av mänskligheten har förslavats av The Dark One som styr sina trälar genom att kontrollera atmosfären vilken har förpestats av strålning. Det finns dock ett antal rebeller som är immuna mot strålningen och en av dessa, Neo (Norris Culf), anländer till kraftstationen där trälarna hålls och övertygas att hjälpa dem rädda en vetenskapsman som har ett motmedel mot strålningen. Neo och en udda samling kämpar beger sig in mot lejonets kula men The Dark Ones högra hand Valeria (Angelika Jager) har en hel del överraskningar i beredskap för dem...

Angelika Jager påbörjar sin skådespeleri-clinic.

Framtiden är sannerligen dyster då vi tydligen kommer kastas in i en total kalkonvärld där onda typer springer omkring i asfula "robot"-dräkter. Nej, det är inte mycket till robotar i den här rullen då, trots att det är brinnande 80-tal, ingen orkat anstränga sig det minsta för att uppträda robotlikt. Men varför skulle typerna i de fula plastdräkterna anstränga sig när de omges av människor som aldrig tycks ha tagit en skådespelerilektion i hela sitt liv? Just det, här snackar vi verkligen roliga-timmen-skådespeleri. Styltigare agerande har väl endast skådats i "Fäbodjäntan". Faktum är att det inte finns en enda detalj i filmen som inte är dålig. Manus och dialog är ett infantilt skämt, dekoren utgörs av attiraljer som skulle göra Ed Wood stolt och exteriörerna, där våra vänner stöter på krigiska manshatande amazoner, är filmade i den lokala parken. Sköna höjdpunkter är när våra hjältar angrips av muterade larver i en grotta. Grottan är alltså uppbyggd av snygg papier maché och har en del gloryholes där folk sticker ut sina armar klädda i härliga larvkostymer. Vidare möter sällskapet något spindelaktigt monster som vi givetvis bara får se något hårigt ben av som man med möda föser in och ut ur bild. Riktigt old school-härligt! Man skulle kunna tro att man desperat hade velat kompensera kalkonparaden med ett ton tuttar men tyvärr är det inte mycket av den varan heller. Endast när den vackra (men tyvärr inte speciellt talngfulla) fröken Jager besöker den episka njutningsmaskinen lättar hon på klädseln. Dessutom dyker det upp två lättklädda dansare utanför maskinen, en kvinnlig och en manlig, då detta allmänt förhöjer all slags njutning (!) Apropå manlig, tydligen ville man fukta en och annan trosa då man i sällskapet slängt in en långhårig hunk som inte yppar ett ljud. Men å andra sidan behöver man inte tala när ens muskler spelar och ens pälsklädda tangakalsonger sköter snacket. Läckert!

Funktionell robot med mustasch och hästsvans.

Visst låter detta som en vinnare? Tyvärr dämpas ens lust att vråla "WINNING!" allt efersom filmen fortgår då det blir ganska långtråkigt i slutändan. Ja, det är kul med The Dark Ones teatrala ondskefulla röst, det värdelösa skådespeleriet och kalkoneffekterna, men till slut blir det bara som att titta på en en alldeles för lång skolpjäs.

BETYG: 3/7 Både epic fail och epic fade skulle man kunna säga då kalkonfaktorn är enorm och därmed underhållande men efterhand bara tråkar ut oss.

Är det månne lite kallt Angelika?

 The wasteland!!!

 Vem fan har satt upp en så misandristisk skylt i den lokala parken?

Ah naturligtvis! Manshatande amazoner.

Frågan är hur man kan hata män när man får se detta.

Den episka njutningsmaskinen!

Komplett med dansare.

Norris Culf chockas av rekvisitaavdelningens uppfinningsrikedom.

Obehagligt realistisk tortyr. Tag varning!

Lorenzo Lamas???

Ofrivillig expressionism. Inte illa.

Se upp! Leksaksgrävskopa klädd i päls.

För att bli ett med The Dark One måste man muteras till en jackfrukt*.

Här har någon utan känsla klippt ihop ett kollage, vilket kan vara passande då det väl illustrerar filmens kvalité. Udda Film-redaktionen ska fira nyår och orkar inte sammanställa eget klipp. Tydligen får vi leva med Blogger.coms "infoga video"-variant framöver. Störtskön idé då embedd var mycket bättre. Fuck you very much muchachos.

*Jättelik pungliknande frukt som faktiskt inte är så tokig att äta.


lördag 24 december 2011

SILENT NIGHT, DEADLY NIGHT PART 2 (1987) USA, 84 minuter. Regi: Lee Harry.



Mer överspel än klockspel.

Ricky är helt skogstokig.

Ricky (Eric Freeman) har vuxit upp från sitt traumatiska förflutna men barndomens fasor har landat honom i sluten psykiatrisk vård. Han plöjer igenom psykiatriker som försöker bena upp hans våldsamma barndom men ingen tycks komma till kärnan med Rickys jultrauma. Ska Dr. Bloom (James Newman) lyckas där andra felat eller kommer han bara trigga den störde Ricky ännu mer, nu när det är julafton och allt...

Ja, helt jävla bananas. Vad är han kapabel till egentligen???

God jul  allihopa! Här kommer det en riktig bajskorv i julklapp. Till att börja med ägnar man filmens 38 första minuter åt att återberätta ettan ( http://uddafilm.blogspot.com/2010/12/silent-night-deadly-night-1984-usa-85.html ) med tillbakablickar och allt. Vips - så behöver man bara fylla ut trekvart till. Man orkade dessutom inte flytta produktionen till någon stat där det fanns snö så julkänslan blev det inte mycket med när Ricky sedan löper amok i soliga Kalifornien eller något liknande. Filmens stora behållning är dock skådespeleriet. Och då snackar vi en total slakt på detta konstnärliga hantverk. Sällan har jag sett ett sådant fantastiskt uselt överspel som från herr Freeman. Jävlarimej vilken sopa! Ha ha ha, på skådespelarkursen han köpte på Hobbex har han lärt sig att man ska vifta mycket med ögonbrynen när man är galen samt tala med överdriven sarkasm i rösten. Briljant! Resten av ensemblen är väl inte lika usel som Freeman, endast dåliga B-skådisar med en sovande regissör som guide. Ja, det här är skit men Freemans insats lyfter verkligen denna dussindynga till gobblande nivåer som faktiskt är helt acceptabla.

BETYG: 3/7 Värdelös dussin-slasher som skulle passera obemärkt förbi om inte Eric Freeman hade lyst upp den med särdeles skrattretande skådespeleri.

Oj...

Rickys bimbobrud i samspråk med ett ex. Hur kunde hon dumpa en så skön kille med den vackra hårfärgningen?

Abedissan har fått lite hudproblem på äldre dar.

Det kan få vem som helst att ta till spånken.

Fyndigt värre...

Stanley Kubrick vänder sig i sin grav.

En tomte Jonas Gardell inte skulle tacka nej till.

Ögonbryns-bonanza! Skönt att någon annan kom på samma idé att göra detta kollage.

Obetalbar sekvens där Freeman briljerar. Återigen hann någon före med YouTube-uppladdningen. Skönt. Vad som INTE är skönt är att ärthjärnorna på Blogger.com inte kan sluta att andas med munnen och ta tag i embedd-problemet. Hoppas tomten kommer med en säck skit till er!


torsdag 22 december 2011

HOSTEL PART III (2011) USA, 88 minuter. Regi: Scott Spiegel.



Torture porn light...

Ånej! John Hensley, känd som den jobbige sonen i "Nip/Tuck", är nästan lika jobbig här. Förösker lära sina brat-polare om moral och sånt.

Scott (Brian Hallisay) ska snart gifta sig och polarna lurar iväg honom på en svensexa i Las Vegas. I fyllan och villan försvinner en i kompisgänget med en call girl. Vännerna börjar leta och får snart bittert ångra sin lilla fyllesemester.

Show med förfriskningar. Ja, i glasen också.

Yes, borta är det ondskefulla Östeuropa, här ersatt av glammiga Las Vegas, och den smutsiga undanskymda tortyrhobbyn har uppgraderats (?) till -SPOILER ALERT- ett spel där rika pervon kan gambla kring hur ett offer ska torteras till döds. Allt medan de serveras förfriskningar av glamourbrudar i minimala baddräkter. Låter som en vinnare, eller hur? *Gäspar* Nä, inte riktigt. Som vilken skräckfilmsserie som helst blir det bara sämre och sämre för varje ny del man krystar fram. Det var rätt mysigt att de förra filmerna placerades i det "mystiska" Östeuropa och denna sköna atmosfär har man sopat under mattan i och med Las Vegas-vinkeln. Den enda kvarvarande kopplingen är ett par ukrainska offer samt en av torterarna som uppenbarligen som hastigast fått lära sig några ungerska fraser men har svårt att uttala dem. Vidare känns den "fruktansvärda" tortyren ganska slätstruken med dagens mått mätt. Just denna bit var ju filmseriens signum och att man inte kunde komma på lite mer innovativa lösningar känns ju lamt. -MER SPOILER ALERTS- Hallå, ansiktsborttagningar gjorde ju Jesús Franco redan för ca 93 år sedan i "Faceless" och datakackerlackor känns ju som en B-variant av mjukisskräcken som presenterades i "Creepshow". Lägg till en klassisk nödlösning som slut och vi har en typisk krama-ur-sista-örena-film på halsen. Med detta sagt kan man väl ändå konstatera att filmen ändå inte är helt usel, bara lite tråkig om man sett mycket skräck och dessutom de två föregångarna. Den funkar trots allt som tidsfördriv och kan avnjutas som vilken dussinrulle som helst.

BETYG: 3/7 Generöst betyg nu när julen står för dörren. Detta är trots allt en typisk del-3-film som passerar med en axelryckning.

Verkar vara ett roligt spel, särskilt med ett så funkigt typsnitt.

Lokala kennelklubben är visst coolare än man trodde.

Det var roligare när Franco* höll på med sånt här.

Läskigast i hela filmen: Chris Coys geek-frilla.

Boing!

"Mmmppphhhh...".     "Öhh, ursäkta.."

"Vad fan vill du och din jävla frilla!?"

Schyst grafik. Andrew Kramer skulle bli stolt (eller spy).

Trailer (-park, finns med i filmen...) Blogger.com fortsätter att suga. De kryddar embedd-problemet med att massakrera texten man infogar. Schyrre!

*Nä, inte Francisco Franco...


måndag 19 december 2011

BLACK ALLEY CATS (1973) USA, 80 minuter. Regi: Henning Schellerup.



Rape and revenge...and rape...and revenge...and...

Glada skoltjejer på promenad.

Fyra skoltjejer blir en kväll överfallna och våldtagna av ett gäng råskinn. Tjejerna bestämmer sig för att ge igen och tar karate- och pistolskyttelektioner för att sedan bilda gänget "Black Alley Cats". Iklädda supercoola skinnjackor och svarta strumpbyxor ger de sig på buset. Hellz yay-ahh!

Plötsligt blir de jagade av ett gäng äckel!

Vad vi får ta del av är en nakenorgie till softcore-film där våldtäkterna mest renderar en smärre irritation hos offren eller rent av njutning. Mellan låtsassexet och nakenstrippandet bjuds vi på asstyltig dialog och tafflig regi. Tjejerna agerar som några slags sexfixerade Robin Hood-typer som ger sig på skumma typer och inte sällan tvingar dem till sex. Dessa skoltjejer är givetvis i 20-årsåldern men går ändå på någon slags flickskola där de kan fnittra i duschen tillsammans samt bli antastade av den lesbiska rektorn. Detta är naturligtvis fantastiska ingredienser i en film men det blir ändå rätt segt emellanåt då långa softcore-scener alltid är tråkigare än man vill tro. Schellerup har dessutom ingen känsla för rytm och drar ut på scener som är i starkt behov av frisering. Trots denna seghet plockar filmen feta poäng på: sin uselhet, att ikonen Uschi Digart dyker som hastigast, tjejernas "supercoola" skinnjackor samt faktumet att en av dem skiter i att ha trosor under sina svarta strumpbyxor.

BETYG: 4/7 Bra skit detta, trots sega partier. Sleaze- och kalkonvärdet är emellertid högt.

Våldtäkten är ett faktum. Notera hur "upprörd" blondinen är.

Shootin' sho'nuff iz fun.

Karate bygger karaktär. Vid kampsportsträning är det viktigt att klä sig luftigt.

Tjejerna blir alldeles till sig över de nya gängskinnjackorna och är det konstigt med en så cool logga?

Ju fler man är i duschen desto roligare blir det.

Rektorn hjälper den nya eleven med skrapsåren hon fått.

Hoppsan, Marsha Jordan. Kan det vara så att det vankas snusk när denna 70-tals-MILF dyker upp i rutan?

Uschi Digart! Vadå, känner ni inte igen henne???

I rest my case. Marsha utövar sina låtsas-blowjob-skills.

En närmare titt på den ultrafräna loggan. Kanske nåt för Bofors IK att sno nu när de ska byta namn?

Ett föga händelserikt klipp.
Seriöst Blogger.com, fixa så att man kan "embedda" igen. Den här varianten suger.